Nej, Freddy levererar inte alls i denna femte del som är bedövande tråkig trots gott om action och censurklipp som "kvinnas upplösning med utträngande monsterman". Tvåan är mycket svag.
Den japanska postern är ungefär lika ofokuserad och rörig som filmen: Renny Harlin pusslar ihop bitar från de tidigare i serien till en ganska trist mish-mash med dåliga effekter (trots hög budget) och en Freddy som i sina försök att leverera fyndiga one-liners mest framstår som en irriterande tönt. En av de svagaste hittills.
Sleep.
Those little slices of death.
How I loathe them.
Med det citatet av Edgar Allen Poe börjar A Nightmare on Elm Street 3: Dream Warriors, som mycket väl kan vara den bästa uppföljaren i och ett av de bättre bidragen till Elm Street-serien. En lagom humoristisk Freddy, helt okej story och schyssta specialeffekter bidrar alla till nittiosex mysrysliga och njutbara minuter film (som förbjöds av censuren två gånger innan den släpptes utan klipp 1988).
Betyg: 3+
Uppföljaren till A Nightmare on Elm Street med den långa titeln är en ganska klen historia som känns framrusad men räddas av lite oväntad homoerotik och skön åttiotalskänsla. Intressant att notera är att den första filmen inte klipptes alls medan Biografbyrån gick hårt fram med saxen i denna:
0:00:33 - Hot mot flickor
0:00:39 - Våld mot män
0:00:15 - Våld mot man
0:00:30 - Förvandling
0:00:25 - Våld mot man
0:00:31 - Dödande av man
0:01:58 - Våld mot flicka
0:00:02 - Likbild
Efter fiaskot med Paranormal Activity kändes det uppfriskande att se (om) A Nightmare on Elm Street, som trots en del föråldrade effekter är ljusår bättre - en smärre kultklassiker.
Betyg: 3+
Paranormal Activity (Project?) är kvävande konventionell och närmast långtråkig på ett sätt som inte ens borde kunna få en chihuahua att rysa. Se en Val Lewton-film istället. Ytterligare minus för den vedervärdiga gimmickpostern.
Betyg: 1
Stilbildande, om än kanske inte längre så skrämmande, slasherklassiker.
Betyg: 4
May är en typisk film jag aldrig skulle sett om inte en vän visat den, då omslaget ger den intrycket av en dålig dussinfilm och baksidestexten givetvis spoilar hela filmen. Som tur är såg jag ingetdera före och fick en intressant filmupplevelse - en konstant känsla av obehag - men på ett bra sätt. Plus för habil ljuddesign. En trevlig psykologisk skräck!
Betyg: 3+
Jag såg Låt den rätte komma in på bio när den kom och tyckte om den, trots en del brister som till största delen kändes budgetrelaterade. En omtitt på ett lite mindre format gjorde faktiskt filmen gott - en del skavanker syns mindre vilket ger möjlighet till större uppmärksamhet på de delar som faktiskt fungerar riktigt bra. Även om placeringen kanske inte är helt permanent eller rättvis är det hedrande med en topplacering på IMDb och Låt den rätte komma in är utan tvekan en av 2000-talets bästa svenska filmer.
Betyg: 4
Ovan den infamöst felaktiga amerikanska postern för Suspiria. Att se den på en lågupplöst Xvid för några år sen räckte lätt till en fyra - när jag nu ser om den på DVD och med ordentligt ljud får det betyget ge vika för en femma. En fulländning i form - en av tidernas snyggaste skräckfilmer - även om innehållet kanske inte alltid fyller ut helt trots otaliga och roande analyser.
Betyg: 5-
Välkommen till Filmbilder, min filmdagbok med kommentarer, recensioner och klassiska filmposters, lobbykort, foton och klipp.
Om du ser en handpekare ovanför en bild kan du klicka på den för att se den i större format.
Om ett inlägg har etiketten DVD finns filmen utgiven på DVD som kan köpas till exempel på axelmusic.com, discshop.se eller play.com (jag rekommenderar alla tre).
