Filmbilder

Jag brukar inte skriva om dokumentärer, men det händer. Här är en stilig poster för Maximilian Schells fascinerande dokumentär om Marlene Dietrich som är väl värd en titt.

Betyg: 4-

Laurent Charbonnier som stod bakom fotot på Flyttfåglar från 2001 har regisserat den här fascinerande naturdokumentären om kärlek och uppvaktning i djurens rike. Vi får följa med på en resa över all världens kontinenter mellan himmel och hav med fantastiskt foto och musik av en kompositörfavorit: Philip Glass.

Tyvärr har inte filmen släppts utanför Frankrike ännu men berättaren Cécile De France låter oftast bilderna tala för sig själv. Precis som Flyttfåglar och andra naturfilmer blir det lätt långtråkigt efter en stund men här går åttio minuter ganska fort. Rekommenderas!

Betyg: 4

Se även: Microcosmos (1996)

Som ni sett har jag inte varit särskilt aktiv på sistone - jag är helt enkelt ingen bra bloggare. Hur som helst, från och med nu kommer jag att ändra inriktning på bloggen något. Dels för dess gamla syfte: att visa upp "filmbilder" som jag kallat det: foton, posters och klipp men också som något av en filmdagbok. Filmer jag har sett för längesen, i går, i dag eller vill se, själv eller med andra och eventuellt nya filminköp och recensioner. Namnet är detsamma (mest på grund av lathet och tekniska orsaker) och hur det blir med uppdateringar får framtiden utvisa. Mycket nöje (hoppas jag)!

Ovan en poster för D.A. Pennebakers eminenta musikdokumentär Dont Look Back från 1967.

Moores bästa?

Betyg: 4

Dokumentären Marilyn sattes snabbt ihop efter stjärnan med samma namns död och består till största delen av klipp ur olika filmer med Rock Hudson som berättarröst. Läs mer på All Movie Guide.

Jag brukar inte skriva om dokumentärfilmer, men Dziga Vertovs Chelovek s kino-apparatom är ett undantag som jag vill rekommendera. Hans stumfilm om en dag i Sovjetunionen är ett mästerverk långt före sin tid med montage som inte kom att användas i större utsträckning förrän i slutet av 60-talet och som fortfarande känns fräscht även om det är lätt hänt att bli lite sömnig mot slutet. Versionen med The Cinematic Orchestra (och soundtracket) är vid rätt sinnesstämning en närmast magisk upplevelse.

Betyg: 4+