Filmbilder

Legend of the Guardians: The Owls of Ga'Hoole (vad är det med fantasytitlar?!) är Zack Snyders (Dawn of the Dead, 300, Watchmen) senaste projekt och den andra filmen efter Ava(r)tar jag ser i 3D - en mörk familjehistoria om kampen mellan gott och ont med datoranimerade ugglor i rollerna (bland en och annan fladdermus och kråka). Det är inte svårt att dra vissa allegoriska paralleller till t.ex. nazismen och trots Snyders hang-ups, såsom en fascination för slow motion, är Legend… en ganska underhållande rulle som kan fungera för både små och stora, åtminstone på bio.

Betyg: 3

Mycket har skrivits om och tolkats kring E.T. och jag nöjer mig med att konstatera att det är en av de bästa familjefilmerna som gjorts genom tiderna och en fröjd att se i 70 mm på Cinemateket i en salong fylld av barn och vuxna i alla åldrar.

Betyg: 5-

The Incredibles är en av Pixars bättre produktioner - en hisnande historia med retroflair som gör sig lika bra på DVD som när jag såg den på bio för fem år sedan och där jag särskilt skrattar åt Edna Mode, en kärleksfull tribut till Paramounts kända kläddesigner Edith Head.

Betyg: 4

I Fantastic Mr. Fox tolkar Wes Anderson Roald Dahl frikostigt med härlig stop motion och (ibland något för) knastertorr humor. Ordet "cuss" överutnyttjas starkt medan vargscenen är en modern klassiker.

Betyg: 3+

Kan en postapokalyptisk, sentimental zombiefilm utan zombies med en pipig, undernärd Viggo Mortensen och en lika pipig och extremt irriterande snorunge bli något annat än pannkaka? Svaret är nej.

Betyg: 2-

Den aningen otursförföljde Terry Gilliams The Imaginarium of Doctor Parnassus är en fantasifull kreation som bäst ses med ett avslappnat sinne - annars blir Heath Ledgers försvinnande efter halva filmen, den hoppande handlingen och halvtaskiga CGI:n lätt distraherande.

Betyg: 3

Det var ett bra tag sedan jag såg en film av Michael Powell - Contraband kom fem år efter The Phantom Light - och här har regissören utvecklats ytterligare. Det är svårt att sätta en specifik genre på Contraband - en del brittisk noir - en del semipropaganda och en del svart Hitchcocks humor mixas ihop till en brittiskt torr och underhållande spionthriller.

En märkbart sliten Conrad Veidt, som dog tre år senare, spelar den danska kaptenen som blir indragen i en spionhärva i ett mörklagt London. Just mörkläggningen (filmens amerikanska titel är Blackout som synes ovan) och frågeställningen kring Danmarks neutralitet är intressanta inslag i filmen. Lägg till det anspelningar på bondage, expressionistiskt foto och ett "White Negro"(!)-dansnummer och resultatet blir ett trevligt sätt att tillbringa en och en halv timme på.

Betyg: 3+

Ledsen Cameron, men din idealistiska FernGully-Pocahontas-pojkdröm (gjordes möjligen manuset och postern också i unga år?) imponerar inte på mig. Det enda som räddar den här halvsuddiga View-Master-sörjan från en etta är Sigourney Weaver (och då inte som blå apekatt) och några få (svaga) ljuspunkter. Att Avatar ligger på IMDb:s topplista är årets aprilskämt i förskott.

Betyg: 1+

En av de bästa Sci-Fi/Star Trek-parodierna där ute. Sigourney Weaver och Alan Rickman står ut bland flera minnesvärda roller - jag applåderar på bästa Thermianvis!

Betyg: 4

Jag vet inte riktigt varför Le renard et l'enfant översatts till Flickan och räven på svenska, men det sammanfattar i vilket fall som helst hela filmen på ett ganska bra sätt. En sedelärande liten historia från Frankrike, med en något irriterande flicka och vackra rävar.

Betyg: 3