Flickan (2009)
Flickan är en del av den "nya vågen" av svenska filmer utan mycket till handling men med utstuderat foto/musik. Här handlar det om just en flicka (mycket bra spelad av Blanca Engström, ovan) som någonstans i början av Sverige i början av åttiotalet lämnas ensam med sin faster en sommar då henns förmodat biståndsarbetande föräldrar reser till Afrika. Fastern försvinner ganska snart bort med en sliskig man och flickan lämnas att klara sig själv.
Fotot är det inget fel på, även om de urblekta lågkontrastfärgerna snabbt blir tröttsamma, liksom den påflugna "produktplaceringen" av typiska åttiotalsförpackningar och -miljöer som inte verkar ha något syfte förutom att visa hur duktiga filmteamet varit på att hitta och skapa dem. Vuxenskådespelarna gör habila insatser medan de övriga barnskådisarna känns rätt amatörmässiga vilket förtar upplevelsen något.
Musiken i form av pianoklink och våta stråkar gör inte mycket till eller från och även i sina mest Tarkovskijska stunder känns Flickan mer som en imitatör än ett hommage. Den säger mig helt enkelt absolut ingenting och jag känner mig mest tom i slutet.
Betyg: 2